Hösten 2004 firade Tensta Gymnasium 20 år vid Hagstråket i Tensta centrum. Skolans anor är dock vida äldre än så. I själva verket hade skolan kunnat fira ett 700-års jubileum, eftersom historien om Tensta gymnasium börjar i Gamla stan med den så kallade byskolan, som fanns i Storkyrkans omedelbara grannskap.
Byskolan är dokumenterad från 1315, men hade troligt trätt i verksamhet redan på 1290-talet. Byskolan uppges ha legat strax norr om Storkyrkan, vid Storkyrkobrinkens övre del, som då kallades Skolbacken. Kungliga slottet täcker nu området.
Undervisningen vid Byskolan sköttes länge av storkyrkans präster. På den tiden hette kyrkan S:t Nikolai, vilket också byskolan hette. På bilden återges skolans ursprungliga sigill med bilden av S:t Nikolaus.
Den förste till namnet kände rektorn eller "scolemästaren" var en viss ARVIDIUS på 1310-talet. Med början på 1500-talet känner man till en praktiskt taget obruten följd av rektorsnamn fram till våra dagars INGER NYRELL. På 15- och 1600-talet blev många av skolans rektorer biskopar, ärkebiskopar, professorer eller intog stolar i Svenska Akademien.
I början av 1400-talet blev det bråk om rektorstillsättningen. En tvist tog vid där självaste påven till sist fällde utslaget, vilket ett dokument från 1419 intygar.
Den kanske mest namnkunniga gestalten i skolans 700-åriga anor får nog anses ha varit Olaus Petri, Sveriges reformator. Då han tillträdde 1542 genomdrev han lutherska värderingar och principer i undervisningen
Olaus Petri införde även skoldramatiken. Olaus författade själv åt skolans elever ett drama med bibliskt motiv, Tobiae Commedia (1550). Stycket har betecknats som det mest betydande svenska dramat under 1500-talet.
I Gamla stan blev skolan kvar till 1551, då man flyttade ut till Riddarholmen, där en lokal blivit ledig i och med nedläggningen av det gamla franciskanklostret. På en adress som idag motsvaras av Birger Jarls torg 5 låg skolan - nu under namnet Stockholms trivialskola - till 1666. Då skedde en återflyttning till det inre av Gamla stan.
Nu hamnade skolan på Själagårdsgatan 13 - Baggensgatan 20, som förblev skolans adress till 1814. Tiden där kan nog betecknas som skolans "klassiska" epok, då eleverna, "djäknarna" var en vanlig syn i och utanför staden under sina påbjudna tiggarvandringar flera gånger om året. De insamlade medlen och varorna gick till studieomkostnader och lärarlöner.
Den "klassiska" djäkneepoken, dvs i huvudsak 16- och 1700-talen, var ingen idyllisk tid och djäknarna uppträdde långt ifrån exemplariskt. Trots att minsta förseelse straffades hårt förblev djäknarna ett bångstyrigt släkte. Provkartan på bestraffningsmetoder var omfattande. Kroppslig aga utövades med risknippen, som eleverna själva fick samla in och skära till. Det var noga reglementerat hur många slag varje särskild förseelse medförde, på vilken kroppsdel slaget skulle utdelas samt med vilken ände av riset. Svårare felsteg bestraffades med arrest eller med tvånget att bära en klump (sk black) vid foten.
Undervisningen var ytterst monoton och fantasilös, samt nästan helt inriktad på att ge och förhöra läxor. Ofta pågick olika slags lektioner samtidigt i samma rum med två eller flera klasser. Eftersom arbetet till största delen bedrevs muntligt blev det ett öronbedövande oväsen.
Skoldagen började tidigt, ofta halv 6 om morgnarna. Klassläraren skulle väckas klockan 4 av en elev som fungerade som "tillsägare". Denna elev fick sedan gå upp i skolhuset, elda och tända ljusen - vanligen mässingslampetter med talgljus - före halv 6. Läraren infann sig gärna kvart över 6.
Inredningen i klassrummen var av torftigaste slaget. Man satt på bänkar, som saknade stöd och någon egentlig skrivpulpet fanns inte. Ville man skriva fick man göra det på bänken och själv sitta på en från hemmet medförd pall. Pallen var försedd med en låda, som skulle innehålla papper, bläck och lexika.
Ferierna var i alla fall frikostigt tilltagna, men uteslutande av ekonomiska skäl. 1649 års skolordning stadgade jullov och sommarlov på en månad vardera. I början av 1700-talet tillkom sammanlagt 3 veckors ledighet vid påsk och pingst. 1820 utökades ferierna ytterligare, så att ferierna slutligen upptog 22 veckor av året. Som jämförelse kan nämnas att ferierna numera upptar blott 14 veckor - en avsevärd bantning således.
Skolorganisationen från den tiden blev länge bestående. I ledningen stod rektorn, biträdd av en sk konrektor. En vanlig lärare kallades helt enkelt kollega. Under 1800-talets första hälft var det sed att skifta rektor varje nytt läsår, vilket gjorde att de olika lärarna fick turas om att bekläda denna post i många omgångar.
Bland ämnena dominerade till långt fram i tiden teologin och de klassiska språken, dit även hebreiskan räknades. Först under J.C.Höjers rektorat (1788-1806) började det lossna för naturvetenskaperna, till stor del på initiativ av rektor själv.
År 1814 blev det återflyttning till Riddarholmen, till Birger Jarls torg 7, ett hus intill den forna skolbyggnaden. Först 1821 fick trivialskolan rang av gymnasium, fast man i praktiken bedrivit gymnasiemässig undervisning i århundraden.
Lokalerna på Riddarholmen kändes länge små, mörka och otidsenliga. 1880 kunde skolan flytta in i en mäktig och imposant palatsbyggnad vid Norra Bantorget. Nu inleddes ett verkligt lysande skede i skolans historia. Norra latinläroverket blev skolans nya namn och samtidigt avskildes Södra latin på Södermalm. Södra latin har alltså samma rötter.
Norra latin betraktades av många som den främsta och mest prestigefyllda skolan i hela riket. I det allmänna medvetandet var den "generationsskolan", där fäder och söner och deras söner gick. Länge var den dessutom en ren pojkskola, där flickor fick börja först i slutet av 1950-talet.
Till saknad för många och under livligt beklagande från skilda håll nedlades verksamheten vid Norra latin 1983/84 och utlokaliserades till Tensta. Den nya, djärvt utformade gymnasiebyggnaden där är alltså den sista länken i en 700-årig skolhistoria.
När skolan flyttade till Tensta hamnade den i Spånga församling, trakter som faktiskt har en viss anknytning till ett skede i det gamla gymnasiets historia. Spånga liksom bland annat Järfälla och Bromma var några av det socknar där trivialskolans elever, djäknarna, på 15- och 1600-talen vandrade mellan gårdarna under ferierna, sjungande latinska sånger och tiggande.
Vissa inslag i det som i dag utgör Tensta gymnasiums speciella profil har direkta motsvarigheter under tidigare sekler. Ända från starten på 1290-talet spelade musikundervisningen en mycket stor roll. Dramatiken, i dag en markant företeelse i skolans verksamhet, var mycket omhuldad redan på 1500-talet och senare.
Trivialskolan var också en av de första skolorna i Sverige som började Luciafirande av en modell, som påminner om nutidens. Således har Tensta gymnasium en åtminstone 350-årig kontinuitet på detta område.
Cafeterian, som i dag är en central plats för eleverna, har även den en sorts motsvarighet i äldre tider. I början av 1800-talet, när skolan låg på Riddarholmen, fanns där en gumma som levde på att sälja gotter till gymnasisterna - men hon fick mestadels hålla till utomhus.
Denna korta historik bygger på en jubileumsskrift skriven av Kjell Öström, Tensta Gymnasium.
|
